Förberedande utbildning för familjehem

Rädda Barnen på Åland anordnar en utbildning för intresserade av familjevård (Familjehem).  Sista anmälningsdag är 7 januari 2019 till Janina Björni projektansvarig på Rädda Barnen på Åland rf.

 Förberedande utbildning för familjevårdare och adoptivföräldrar på Åland
2019

 Informationspaket till personer som är intresserade av att bli familjevårdare eller att adoptera.

 Många människor oroar sig för vad som händer barn och ungdomar i vårt samhälle. Många vill också göra något för barn som försummas och behandlas illa eller som av någon annan orsak inte kan växa upp hos sina egna föräldrar och skötas av dem. Familjen är viktig för barnet. Vi gläder oss för att ni genom att ta kontakt med oss har visat er intresse och er vilja att göra något för dessa barn och att ni ”gjort slag i saken”.

Vi uppskattar ert intresse och hoppas få inleda ett samarbete med er!
Vi hoppas också att detta informationspaket ger er tillräckligt med information om varför personer som ska bli familjevårdare eller adoptera ett barn bör få förberedande utbildning för sin uppgift och information om målen och syftet med den förberedande PRIDE*-utbildningen.

*Parents Resources for Information, Development and Education.

Varför behövs information och utbildning?

Den förberedande utbildningen syftar till att ge er tillräckligt med information för att ni ska kunna fatta ett medvetet beslut om att bli familjevårdare och adoptivföräldrar. Utbildningen ger tillfälle att prova hur ”familjevårdarnas och adoptivföräldrarnas kläder” passar och få information om vad det innebär att bli familjevårdare eller adoptivförälder och hurdana färdigheter uppgiften kräver. Utbildningen är också en inlärningsprocess med syfte att hjälpa deltagarna att utveckla kunskaper och förmågor som behövs vid vård och fostran av omhändertagna barn och barn som ska adopteras.

Kanske har ni egna barn eller på annat sätt haft mycket kontakt med barn och vet mycket om barn. Det är förståeligt om ni undrar om utbildningen och informationen är nödvändig. ”Varför utbildning och undervisning, vad behöver jag utbildning till? Vem som helst kan ju skaffa ett eget barn utan utbildning!” De här är viktiga frågor och funderingar. Ni har rätt i att många som överväger foster- och adoptivföräldraskap har mycket erfarenhet av barn, men det räcker inte. Barn som blir omhändertagna eller ska adopteras har specialbehov, och därför behöver foster- och adoptivföräldrar särskilda kunskaper och förmågor.  Inom PRIDE kallar vi denna typ av kunskap och förmåga för färdigheter.

Barn som placeras i familjevård eller som adopteras har separerats från sina föräldrar och har eventuellt försummats och behandlats illa. Barnets erfarenheter påverkar beteendet och känslorna. Barnen är ofta arga eller förvirrade över vad de utsatts för. Till och med barn som blivit adopterade i spädbarnsåldern sörjer separationen från föräldrarna och funderar över sin bakgrund. Det är viktigt att barnen lär sig lita på vuxna och på att vuxna inte skadar dem och att det kan finnas accepterade sätt att uttrycka sorg och ilska.

Vid utvecklandet av PRIDE har erfarna familjevårdare- och adoptivföräldrar betonat nyttan och betydelsen av färdigheter som skapar förutsättningar för att hjälpa placerade och adopterade barn att bli harmoniska och klara sig. Under utbildningen tas också varje deltagares kunskaper, förmågor och erfarenheter tillvara och hela gruppen får tillgång till dem.

I den förberedande utbildningen bedömer ni tillsammans med utbildarna era färdigheter och er vilja att bli familjevårdare eller adoptivföräldrar.

Den förberedande utbildningen
• besvarar många frågor som personer som överväger familjevård och adoptivföräldraskap har.
• hjälper personer att förstå vad det innebär att bli familjevårdare och adoptivförälder och vad denna uppgift kräver.

ALLMÄN INFORMATION OM FAMILJEVÅRD OCH ADOPTION

Vad är barnskyddets familjevård?

När ett barn som är klient inom barnskyddet tillfälligt berövats sin hemmiljö (t ex pga sin förälders svåra sjukdom eller död) eller att myndigheterna bedömer att barnets bästa inte är att bo kvar hemma (pga omsorgsbrist, våld, övergrepp eller barnets eget beteende) är familjevård det första alternativet för barnets vård som barnskyddet ska utreda (50§ barnskyddslagen).

Ett barn kan bo i ett familjehem som består av en vanlig familj som barnet inte känner från förr, men det kan också få ett familjehem från sitt nätverk (släkt t ex) om det anses bäst för barnet. I bägge fallen ska familjen få utbildning för uppdraget.

Familjevård är en viktig resurs och en form av vård utom hemmet.  Familjevården syftar till att tillgodose barns och ungdomars individuella behov och trygga ett familjeliv med samhällets stöd. Familjevård kan vara lång- eller kortvarig, men är alltid tillsvidare. Juridiska och vanligtvis också emotionella band mellan barnet och dess biologiska föräldrar kvarstår även i långvarig placering i familjevård. I alla fall där det är möjligt och till barnets bästa upprätthålls och stöds kontakten mellan barnet och den biologiska familjen på olika sätt.

Målet med familjevård är att ge barn och ungdomar möjlighet till harmoni, tillväxt och utveckling genom att ge dem trygga och omvårdande människorelationer som vid behov består hela barnets eller den ungas liv.

Inom kortvarig familjevård finns en tydlig plan på att barnet återvänder till sin biologiska familj när föräldrarna är rehabiliterade, vanligtvis om några månader.

Även vid långvariga familjeplaceringar strävar man i enlighet med barnskyddslagen till att barnet kan återvända till sin biologiska familj.  Familjehemmet (familjevårdarna) ska ändå förbinda sig till att barnet kan vara hos familjen ända in i vuxen ålder.

Vad är adoption?

Vid adoption fastställs ett juridiskt förhållande mellan barnet och adoptivföräldrarna. Barnets biologiska föräldrar förlorar alla sina föräldrarättigheter och dessa övergår till adoptivföräldrarna. Adoption fyller alla grundläggande behov som barnet har: ger en juridisk och social status och en egen familj att växa upp i. 

Adoptionen syftar till att erbjuda barnet livslånga människorelationer i adoptivfamiljen. 

För barnet är det en stor förändring att flytta till en adoptivfamilj. Barnen är ofta rädda och förvirrade när de separeras från föräldrarna. Vissa är arga eller rädda för att de bestraffas för något. Till och med ett spädbarn kan vara irriterad och ilsken i början av placeringen.

De flesta barn behöver familjehem eller adoptivföräldrar eftersom det hänt dem något, inte därför att de själva gjort något. De är inte ”onda” barn, utan de kommer från dåliga förhållanden, inte från onda familjer.

Vanligen avtar känslorna av sorg och vrede med tiden när barnen lär känna familjehemsföräldrarna och lita på dem och känner sig trygga hos dem.

För barnets biologiska familj är det ofta en stor kris när barnet flyttar till familjehemmet eller adoptivfamiljen och de behöver stöd för att bearbeta detta. Även för familjehemmets tidigare medlemmar utgör barnets ankomst en stor förändring. Varje familjemedlem tvingas på sätt och vis hitta sin plats igen. Familjens biologiska barn behöver också förberedande utbildning när familjen blir familjehem eller adoptivfamilj. 

Hur blir man familjevårdare eller adoptivförälder?

De flesta som är intresserade av familjevård eller adoptivföräldraskap tar kontakt med den ansvarsperson (inom en kommun eller organisation) som sköter familjevård och/eller adoption eller med den instans som ordnar PRIDE-utbildning. På Åland är det Rädda Barnen som sköter utbildningen på uppdrag av kommunerna.

Eftersom den placerande organisationen (socialnämnden i kommunen/ barnskyddet) bär det juridiska ansvaret för det omhändertagna barnet godkänner det de familjer som barnen placeras i. Vid adoption förpliktar lagen organisationen att ge adoptionsrådgivning till blivande adoptivföräldrar och beslutet att bli adoptivförälder bygger på detta.

Tillsammans med de familjer som är intresserade av familjevård och adoptivföräldraskap utreder vi följande faktorer före PRIDE-utbildningen:

1) Boende:
Vi beaktar säkerhetssynpunkter och att barnet har tillräckligt med plats. Omständigheterna behöver inte vara lyxiga, det räcker med ett vanligt hem i medelklass. Hembesök är det bästa sättet att se om förhållandena är lämpliga. Därför hoppas vi att ni presenterar ert hem för medarbetaren. Vi förstår att ett hembesök kan kännas påträngande, men samarbetet är nödvändigt.

2) Hälsotillstånd:
Hurdan är er fysiska och psykiska hälsa? Har ni någon sjukdom eller något handikapp? Vad gäller hälsotillståndet strävar vi till att minimera riskerna för barnet. En sjukdom är inte nödvändigtvis ett hinder, utan det beror på sjukdomens eller handikappets art och hur allvarligt läget är. I detta fall ber vi om ett läkarutlåtande.

3) Utkomst:
Ett familjehem och en adoptivfamilj ska ha tillräcklig utkomst, förmögenhet förutsätts inte. Er utkomst behandlas skriftligt under träffen. Vid behov ber vi om ett skatteintyg eller andra officiella uppgifter om utkomsten.

Familjevårdare får månatligen vårdarvode och kostnadsersättning i enlighet med familjevårdarlagen. Ersättningarnas belopp varierar, men man kan egentligen inte tjäna på familjevård.  

Adoptivföräldrar har rätt till samma förmåner som biologiska föräldrar. Inhemsk adoption är nästan kostnadsfri. Kostnaderna vid internationell adoption varierar lite beroende på vilket land det är frågan om. 

4) Familjerelationer:
Uppgifter om familjerelationer ber vi få med ett ämbetsbevis där födelseår, civilstånd och barn anges. Adoption förutsätter enligt Finlands lag äktenskap (samboförhållande godkänns inte), men också ensamsökande får adoptera, särskilt inom internationell adoption. Av familjevårdare förutsätter lagen inte äktenskap. Ett familjehem omfattar vanligen båda föräldrarna, men även en ensamboende eller ensamförsörjare kan bli familjevårdare. Familjen kan ha egna barn eller vara barnlös. Som familjevårdare och adoptivföräldrar behövs olika slags familjer som klarar av att ge barn skydd och omvårdnad. De bör kunna förstå hur barn växer och utvecklas samt vilka effekter försummelse och illabehandling får.

5) Utredning av familjens situation och bakgrund:
Om alla som överväger familjevård eller adoptivföräldraskap ber vi, efter den första träffen, ett utlåtande av socialkontoret i den kommun där familjerna bor. Vi vill veta om det finns några uppgifter om familjen som eventuellt utgör hinder för familjevård eller adoptivföräldraskap, t.ex. barnskyddsklientskap, rusmedelsproblem och dylikt. 

6) Brottsregister:
Vi informerar dem som antas till utbildningen om att ett brottsregisterutdrag måste lämnas in till socialkansliet/ barnskyddet då ett uppdrag ingås.  Vår uppgift är att garantera att barnet får ett tryggt hem och misstänker inte någon särskilt. Även vid internationell adoption är detta allmän praxis. Att finnas i brottsregistret betyder inte automatiskt att man inte kan bli familjevårdare eller adoptivföräldrar, utan det beror på bl.a. hur allvarligt brottet är och när det utförts. 

När vi tillsammans med er utreder ovan nämnda grundläggande förutsättningar blir ni tvungna att ta fram väldigt personliga uppgifter om er själva och vi förstår att det kan kännas otrevligt och ångestfullt. Diskussionen som förs med medarbetaren är dock alldeles konfidentiell. Vi tror att också er avsikt är att handla med barnets bästa i tankarna och för detta behövs samarbete. En öppen diskussion mellan er och utbildarna är inledning till ett produktivt samarbete för barnets bästa. 

Om de tidigare nämnda faktorerna inte utgör hinder för familjevård eller adoptivföräldraskap gör vi tillsammans med er upp en fortsatt plan om deltagande i PRIDE-utbildningen. Om något kommer fram som hindrar er från att bli familjehem eller adoptivföräldrar kommer medarbetaren att ta upp det. Vår överenskommelse om att föra en ärlig och öppen diskussion med er förpliktar oss att meddela om något hinder gör att familjevård eller adoptivföräldraskap inte blir möjligt.
 

Hur lång tid tar det att bli familjevårdare eller adoptivförälder?

Eftersom de flesta av barnen har försummats eller utnyttjats och barnen ska skyddas från fler besvikelser, ska familjehemmet ha tillräckliga färdigheter för att kunna bemöta och tillgodose barnens behov. Den egentliga PRIDE-utbildningen (gruppträffarna, familjeträffarna och den slutliga bedömningen) tar ca 4- 5 månader.

När barnet kommer att placeras i familjen efter utbildningen varierar mycket. Placeringen utgår alltid från det placerade barnets behov och familjehemmet väljs ut enligt detta. Vid placering försöker man alltid hitta åt barnet en familj som har färdigheter att tillgodose barnets behov så väl som möjligt.
  
Adoption i sin tur är ett livslångt band till barnet, som också förutsätter utbildning. Internationell adoption med alla sina faser tar 1–7 år beroende på vilket land det gäller. Vid inhemsk adoption är väntetiden vanligen flera år vilket beror på att antalet barn som adopteras är litet.

Varför behövs särskild utbildning?

Att bli familjevårdare eller adoptivförälder är inte samma sak som biologiskt föräldraskap. Av familjevårdare och adoptivföräldrar förutsätts färdigheter att bemöta placerade barns och adoptivbarns särbehov. PRIDE-utbildningen hjälper er att hjälpa barnen. Personer som överväger familjevård och adoptivföräldraskap ska ha rätt till förberedande utbildning, varje barn som placeras ska i sin tur ha rätt att komma till en välförberedd familj. 

Förhandsutbildning

Varje barn som behöver ett familjehem eller adoptivfamilj har rätt att komma till en välförberedd familj och å andra sidan har familjevårdare och adoptivföräldrar rätt att veta vad de tar sig an och att få förberedande utbildning för sin uppgift. Enligt den lag som trädde i kraft 31.3.2015 ska en person som blir familjevårdare avlägga en förberedande utbildning innan personen blir familjevårdare.

PRIDE-utbildningen omfattar nio gruppträffar, varav en består av familjevårdarens informationspaket, åtminstone två familjespecifika träffar samt gemensam bedömning. I utbildningen ingår dessutom hemuppgifter med vilka deltagarna funderar över sina färdigheter och vilka effekter deras egna livserfarenheter har på ett eventuellt familjevårdarskap eller adoptivföräldraskap. Utbildarna är en erfaren socialarbetare och en familjevårdare  eller adoptivförälder, som båda genomgått PRIDE-utbildarutbildning. Det är tidskrävande att förbinda sig till utbildningen, men en mycket större satsning är att förbinda sig till familjevården  eller adoptivföräldraskapet för resten av livet.   

Några av er är antagligen redan övertygade om att ni vill bli familjevårdare eller adoptivföräldrar, andra vet kanske bara att de vill hjälpa barn på något sätt. Målet med utbildningen är att ge er tillfälle att med kunskap och känslobearbetning bedöma era färdigheter..

Även utbildarna bedömer för egen del om familjevård eller adoptivföräldraskap är det rätta alternativet för er. Familjevårdare eller adoptivföräldrar ska ha kunskap och förmåga, som inom PRIDE kallas färdigheter. PRIDE-färdigheterna är:

1) Ge barnet skydd och omvårdnad

• Erbjuda barnet sådan omvårdnad och omsorg som främjar barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling.
• Kunskap och förmåga att styra barnets beteende och sätta ändamålsenliga gränser.
• Erbjuda barnet positivt stöd utan förbehåll i en trygg och stimulerande uppväxtmiljö.
• Trygga barnets fysiska integritet.

2) Stöda barnets individuella utveckling
• Acceptera barnet som det är.
• Kunskap och förmåga att beakta barnets individuella behov.
• Kunskap och förmåga att beakta fördröjningar i barnets utveckling och agera ändamålsenligt.
• Förmåga att lyssna till barnet, växelverka och förhålla sig till barnet på ett sätt som beaktar barnets ålders- och utvecklingsnivå.
• Stöda barnets möjligheter att i enlighet med sin utvecklingsnivå ta ansvar och bli mera självständigt.

3) Stöda barnets relation till sina biologiska föräldrar och trygga barnets övriga nära människorelationer
• Acceptera barnets bakgrund och förstå dess betydelse för barnet.
• Förstå vilken betydelse familjerelationer har för barnet.
• Kunskap och förmåga att stöda barnets familjerelationer och konkret kontakt med den biologiska familjen och andra för barnet nära personer.
• Förstå hur familjerelationerna och upprätthållandet av dem påverkar barnet och barnets beteende.
• Förstå barnets bakgrund och hur betydelsefullt det är för ett adopterat barn att söka sina rötter. 
• Förmåga att hjälpa det adopterade barnet att bearbeta det förflutna.
• Förstå att adoptionen är en bestående del av barnets liv.

4) Binda sig vid barnet och vara en pålitlig vuxen för barnet vid behov hela livet ut
• Förstå vilken betydelse varaktighet och kontinuitet har för barnet.
• Förstå att varje barns primära rättighet är att få leva tillsammans med sina föräldrar.
• Förstå hur återförenande med den biologiska familjen påverkar barnet, föräldrarna och fosterföräldrarna och hur barnet kan förberedas på detta.
• Förstå vad det innebär för barnet att binda sig vid långvarig familjevård.
• Kunskap och förmåga att stöda den unga vid övergången från fosterfamiljen till ett självständigt liv.
• Förstå att adoption innebär livslång förbundenhet till barnet.

5) Samarbeta i barnets ärenden

• Information om betydelsen av team- och samarbete.
• Förmåga att samarbeta i barnets angelägenheter med barnets föräldrar och andra för barnet närstående personer.
• Förmåga att arbeta med professionella hjälpare och andra samarbetsinstanser.
• Känna till fosterföräldrars rättigheter och skyldigheter.
• Förstå betydelsen av sekretesskyldigheten och agera i enlighet med den.
• Känna till och acceptera att samarbete med myndigheterna är en väsentlig del av förberedelserna inför adoption och uppföljningen av den.
• Känna till adoptivföräldrars rättigheter och skyldigheter.
• Förmåga att vid behov söka stöd också efter adoptionens fastställande.

Vi hoppas att vi efter PRIDE-utbildningen kan fatta ett gemensamt beslut om att ni blir familjevårdare eller adoptivföräldrar och att vi kan stöda er i denna uppgift.

Gemensam bedömning av färdigheter och medvetet beslut

I slutet av PRIDE-utbildningen fattar ni tillsammans med utbildarna ett av de följande besluten:

1) Både ni och utbildarna kommer till den slutsatsen att familjevård eller adoptivföräldraskap är den rätta lösningen för er och er familj.  Därefter beslutar ni endera med era utbildare eller med socialarbetaren på ert område hurdant det barn är vars behov er familj bäst kan tillgodose (ålder, specialbehov, beteende, hälsofaktorer etc. ).

2) Ni kommer till den slutsatsen att ingetdera alternativet passar er. Vår organisation respekterar ert beslut och vi värdesätter den tid som ni har använt på utbildningen och beslutet.

3) Utbildarna kommer till den slutsatsen att ingetdera alternativet är möjligt för er familj eftersom tillräckliga färdigheter saknas. Beslutet behandlas tillsammans. Placerarorganisationen bär det slutgiltiga ansvaret eftersom den bär ansvaret för de placerade barnen.

Deltagaravgift

Kommunerna bekostar största delen av kostnaderna. Deltagarna betalar 100euro/ familj i deltagaravgift. Det täcker kostnader för fika och material.

Rädda Barnen sköter med ekonomiskt stöd av stiftelsen Bensow all administration.

Tidsschema för utbildning på Åland hösten 2019:

 

*Familjernas barn involveras också i utbildningen, kan vara t ex grupp eller enskilda träffar.  Upplägget beror på antalet barn och deras ålder. Diskuteras med deltagarna.
*På varje gruppträff får deltagarna (personligen, inte per familj) uppgifter att utföra. Uppgifterna e-postas till utbildarna senast angivna datum inför nästa träff.